När den första upplagan av ”Den professionella affärsplanen utgavs år 2000 var bruket att utarbeta affärsplaner är inte lika utbrett i Sverige som i de anglosachsiska länderna. Under senare åren har det emellertid skett en markant utveckling mot en ökande användning. Det är numera snarare regel än undantag att finansiärer kräver professionella affärsplaner av entreprenörer som söker kapital. Det innebär att det krävs av en entreprenör, för att den skall kunna få kapital till att starta ett företag, en presentation med en trovärdig beskrivning av det tänkta företaget, dess inriktning, organisation och ekonomiska förutsättningar.

 

Även i etablerade företag ökar insikten om att levande affärsplaner är självklara instrument för utvecklingen av varje verksamt företag. Denna kultur verkar också ha fått genomslag inom EU där olika organ utvecklat normer för hur affärsplaner skall vara utformade.

 

Denna handbok har givits titeln ”Den professionella affärsplanen” för att markera att affärsplaner kan utföras på olika nivåer. En alltför låg kravnivå på affärsplanen medför att entreprenören besparas ett planeringsarbete som, om det genomförts, hade inneburit en bra förberedelse, ökat kunskapen, förbättrat förutsättningarna och minskat risken i affärsprojektet.

 

Ett problem, som de flesta har som skall skriva sin första affärsplan har, är hur den disponeras och fylls med ett meningsfullt innehåll på bästa sätt. Den modell, IBVA™, som föreslås genom denna skrift innebär ett förslag på en generell struktur för hur en affärsplan skall vara uppbyggd. Den har prövats i praktiken i såväl stora börsnoterade företag som i unga entreprenörsföretag.

 

Upprättandet av en genomarbetad affärsplan kräver stor kunskap hos sin(a) författare. Det är många professionella kunskapsområden som berörs. Denna skrifts syfte är inte att förmedla all den vetskap som ryms inom dessa kunskapsområden. Däremot har jag eftersträvat att bibringa läsaren definitioner av de begrepp som kan beröras av en affärsplan liksom översikter av sådana företagsekonomiska modeller som kan vara nyttiga för presentationen och i kommunikationen med dem som är intressenter i någon roll i företagets planering och utveckling.

 

I denna omarbetade 2:a upplaga har gjorts avsevärda kompletteringar och tillförts nya utvidgade områden av vilka det främsta rör finansieringsfrågor från sådd till exit.

 

Sedan den första upplagan av handboken utkommit har jag haft åtskilliga tillfällen att pröva IBVA™-metoden i praktiken. Det har då gällt min medverkan som coach i alltifrån nystartade it-bolag till stora börsnoterade företag. Vad jag funnit är att modellen är ett utmärkt hjälpmedel när det gäller att skapa en effektiv arbetsmetod som engagerar och bär fram alla de företagets medarbetare som är delaktiga i processerna.

 

Jag vill gärna ge den engagerade läsaren det rådet att inte låta sig avskräckas av alla teorier och modeller som handboken innehåller. De finns med för att läsaren skall få en överblick av de tänkesätt som f.n. är vanliga inom affärsplaneringsområdet. Beskrivningarna i dessa avsnitt är medvetet sammanfattade och den som är intresserad av att fördjupa sig i något ämne hänvisas till de förslag på litteratur som ges i bilagan i slutet av handboken.

Professionell affärsplan; affärsplan; finansiering

Det är också att rekommendera att läsaren tillgodogör sig avsnitten om affärsplanens innehåll med fantasi och urskiljning eftersom beskrivningarna och innehållsrekommendationerna av naturliga skäl troligen är vidare än vad som ofta krävs i det individuella fallet.

 

Torekov i september 2007

 

Carl-Johan Arnander